Den tredje oktober för ett år sedan visste jag nog lite om vad livet hade att erbjuda framöver. Ett hektiskt, stort, överraskande,överväldigande och otroligt fantastiskt år har gått och den personen jag var då för ett år sedan var mycket annorlunda från den personen jag är nu. Men en sak är säker, det har varit det absolut bästa året hittills!
Idag har Iris varit lite gnällig och haft ont i magen vår stackars tjej, det har resulterat i en del tårar på tokans kinder och ett stackars ömmande modershjärta. Far har födelsedag idag så efter att V kommit hem från jobbet åkte vi till Lepplax på födelsedagskaffe. Nu är vi hemma igen och tokan sover sött i sin säng och i soffan väntar en varm famn och en spännande film. Dessa timmar vi får för oss själva på kvällarna värderas högt och tas till vara på bästa sätt. Men ibland saknar vi vår unge så mycket att de timmarna också känns olideligt långa.
Imorgon ska de tre vännerna och Jerry återförenas då mina studerande vänner återvänder till sitt ursprung, det blir middag här hemma hos oss och Iris får vara med på vår tjejeftermiddag då pappa V kaklar badrum på annan ort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar