Snart

Om tre månader är det tänkt att vi inte ska bo här längre. Vi ska ha sålt huset, kört våra grejer ca 100 km söderut och börjat en ny vardag där. Vi har verkligen inte börjat någonstans ännu, tiden bara rinner iväg. Det spelar ingen roll om vi faktiskt hunnit så långt om 3 månader, vi ska hur som helst flytta. Bryta mönster, öppna dörrar och andas frisk luft.

Jag blir alldeles varm i bröstet då jag tänker på det. Ny sida, nya miljöer och nya utmaningar. Jag har ingen aning om vad vi gör eller var vi är om ett år, vilken känsla. Jag är inte det minsta orolig över hur barnen ska ta flytten. Jag kommer ju att fortsätta att vara hemma med dem ännu, Iris är så stor att vi kan prata om det och Clara är så liten att hon inte fattar ändå.

Det känns kanske lite märkligt att sälja ett hus med en egen gård på landet och flytta till en lägenhet , speciellt då man har två små barn. För oss är det rätt steg att ta och trivs vi inte så gör vi något åt det. Det blir så svårt man gör det.





Såhär såg det ut då Iris flyttade första gången, 2009.