Att fatta noll

Natten här hos oss var väldigt stökig. Vi möblerade om, gav panadol, kollade blodsocker, tvingade i en trött fröken kolhydrater, värmde flaskor, bäddade torrt, kollade blodsocker, tvingade i en ännu tröttare fröken ännu mer kolhydrater, värmde en till flaska, vaggade i famnen, skickade ner pappa på soffan, tröstade, vaggade, stoppade tuttar, kramade och somnade.

Jag behöver ingen examen för att veta att Clara nu har en ordentlig öroninflamation igen. Hon har ingen feber men det har hon sällan haft i samband med just öronen. Då är ju frågan hur man löser det här. Vi var inställda på att behöva ytterligare en antibiotikakur före rörinsättningen men den är ju först om två veckor. Mest logsikt vore ju att vänta några dagar ännu och sen få en lite längre kur så att hon är frisk på operationsdagen. Annars blir det en kur nu och en väldigt stor chansning att hon mirakulöst nog skulle hållas frisk i över en hel vecka sen.

Dagtid är hon nöjd och äter helt OK , men nätterna blir bara sämre och sämre. Hon får värkmedicin och är inte direkt helvaken men gnäller och gnyr i sömnen hela tiden.
Jag ska ringa till rådgivningsläkaren imorgon och se hur hon ser på saken, hon känner ju till både Clara och vår situation.

Iris blodsocker är helt upp åt skogen nattetid. Jag förstår inte! Dagtid är det inom de gränser som vi ändå är vana med en lite sämre period, några lite låga värden och överlag en lite,lite högre kurva än vanligt. Men sen nattetid så smäller det till och blir väldigt lågt helt plötsligt. Det nya är att det är så svårt att få upp det tillbakas. 10-15 gram kolhydrater brukar vanligtvis räcka till för att snabbt höja värdet och hålla det över 4 resten av natten.

Igårkväll mätte vi 12,9 före kvällmasten, hon åt 20 KH och fick som vanligt vid den tiden på dygnet 1 E novorapid för det. Tre timmar senare mätte vi 1,8.Hon vägrade att dricka men efter en halvtimmes lirk och milt tvång drack hon 1 dl juice med extra fruktsocker i, motsvarande 18-20 gram KH. Två timmar senare hade hon fortfarande bara 2,1. Då var hon om möjligt ännu mindre intresserad av att äta eller dricka men åt tillsist en filkopp i min famn nere på soffan. Det behövdes alltså sammanlagt 40 gram KH för att höja värdet jämfört med de 10-15 som vanligtvis behövs. Och då har vi inte ens höjt tillbaka det långverkande insulinet efter resan till de enheter som hon vanligtvis får.

Det är så frustrerande då det inte fungerar som det brukar. Vi har lärt oss leva med att två dagar efter varandra aldrig är likadana men på något sätt brukar vi ju kunna lista ut hur vi ska jobba oss runt och förbi problemen som uppstår. Det är så trist att vakna till väckarklockan hela natten och behöva väcka och störa Iris hela tiden. Hon blir trött och arg och hela nattsömnen blir så dålig för henne. Jag hoppas att det bara är något tillfälligt men det känns otryggt att hennes kropp fungerar så totalt olikt det vi är vana med.

Flickorna och V åkte iväg till farmors en stund nu på förmiddagen. Jag ska städa, slänga ut julgranen och tvätta ur alla resväskor. Skönt att få koncentrera sig på något en stund.