torsdag 14 maj 2009

Mamma gurun, eller hur var det?

Ibland skäms jag riktigt över mig själv. Jag läser massor av mammabloggar och de jag följt en längre tid känner jag ju till ganska bra, förstås. I dessa bloggar får man en rätt så klar bild över rutiner, hur det går med sovandet, bajsandet osv. Allt för ofta blir jag frustrerad över att dessa mammor tänker fel, gör fel helt enkelt. Här kommer det första tillfället jag skäms, vem är jag att döma dessa mammor? Det är ju deras barn och ingen annan an de själva känner de små liven så bra. Sen tänker jag att vem är jag att ge tips och råd föresten, en tonåring som varit mamma i 8 månader vet då verkligen inte mycket om småbarnslivet. Då skäms jag igen, dels för att jag inte tror mer på mig själv än så. Säg vad man vill men det är aldrig en lätt uppgift att bli mamma.Underbart, roligt och berikande är det absolut, men lätt är det inte. No offence nu mammor men (en del) unga mödrar har det snäppet tuffare. Visst är mammalivet underbart som sagt, och jag skulle aldrig byta ut det mot något annat. Men det tär ju på en, som det så bör enligt mig. Men förutom allt detta ska man dessutom få höra att jag borde flytta hem till mina föräldrar så att min dotter får "ordentliga vårdnadshavare", att man skulle hoppas att min dotter var min lillasyster istället. Här står jag då och byter bajsblöjor, tröstar ärtan då hon är ledsen, leker cirkus då hon inte vill äta, har nödutrustning i form av en blöja och majsbågar i varje jackficka och handväska ,lär henne att man inte kan äta sand och överöser henne med kärlek. Jag gör det minst lika bra som någon som genomgått puberteten före jag ens var född. Då kan jag väl ge lika bra tips också, så då skriver jag kommentarer, mailar övertrötta och uppgivna mödrar och kanske kanske någon gång hjälper jag en mamma i nöd. Vem vet. Man kan ju alltid hoppas...
Ikväll har denhär mamman varit på bio med V. Vi såg Änglar och demoner och jag blev positivt överraskad. Det var skönt att få varva ner lite efter en dag med full fart och mycket bus. Mammabarn-träffen var rolig som väntat,om än lite bökig och stökig. Nästa gång kanske vi kan vara utomhus och på så sätt rädda våra öron från tinnitus. Nu ska vi nog gå och lägga oss, det lär bli full rulle imorgon också...

2 kommentarer:

Anna sa...

Jättefint skrivet Alexandra. Det är klart att man ser på hur andra är med sina barn utgående från hur man själv är, men jag tycker i alla fall du gör rätt i att stå på dig och itne ta åt dig för kommentarer du får höra!

jag är säker på Att Iris inte kunde få nån bättre mamma än dig.

lillemor sa...

Du verkar vara en otroligt bra mamma med en ängels tålamod-fortsätt med det. Iris är sååå fin:)