Mellan allt snorande, för höga blodsockervärden ( pga snorandet), gnäll ( pga snorandet och för höga blodsockervärden) och trötthet (pga snorandet, de höga blodsockervärdena och gnället) började jag rensa garderoberna idag. Jag står i kö för ett loppisbord och tänkte go all in. Jag packade ner babykläder, hoppgungan , onödiga babyprylar och alla mammakläder. De små plagg som har många och starka minnen sparade jag i en annan låda. Det kändes både befriande och läskigt. Jag kom ihåg alla svettiga dagar i mammashortsen, alla borttvättade mjölkfläckar i amningströjorna. Och tänk att aldrig mer behöva gå iklädd ett tält bara för att det är det ända som passar. Men sen tänkte jag på hur många gånger händerna vandrat över magen, hur många gånger tyget töjts ut då små minifötter sparkat där inifrån. De små bodyna man tvättade så omsorgsfullt och vek ihop så många gånger.
Ner i loppislådan åkte det alltihop iallafall. Som det känns nu blir det inga fler gravidmagar och inga fler bebisar som behöver de minimala kläderna. Inga fler pirriga ultraljud, aldrig mera foglossning eller det första mötet. Det känns verkligen som om vi är färdiga på den fronten. Ibland kommer det en liten längtan smygandes men den försvinner lika snabbt igen. Och ändrar vi oss så finns det nya mammajeans i butiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar